Vespertilio
| Vespertilio | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Läderlappar Vespertilionidae |
| Släkte | Vespertilio |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vespertilio | |
| Auktor | Linnaeus, 1758 |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Vespertilio[1] är ett släkte däggdjur som beskrevs av Linnaeus 1758. Vespertilio ingår i familjen läderlappar.[1][2]
Utseende
Arterna har rödbrun eller svartbrun päls på ryggen, och buken är mörkbrun eller grå. De har vita hårspetsar som ger pälsen sin utmärkande silver- eller gråskimriga färg. Från huvud till svans blir de 5,5 till 7,5 cm långa, och svansen blir 3,5 till 5 cm lång. De främre lemmarna som bestämmer djurens vingspann är 4 till 6 cm långa.[3]
Ekologi
Beroende på art har de sina viloplatser antingen i träd, bergssprickor eller förvaringsbyggnader. Båda arter är aktiva mellan skymningen och gryningen.[3]
Övriga levnadssätt är främst känt för den gråskimliga fladdermusen och det antas att Vespertilio sinensis har ett liknande beteende.[3]
Individerna bildar flockar som ibland har upp till 200 medlemmar. Under vinterdvalan är de däremot i mindre grupper eller ensamma. Födan utgörs av insekter som flugor eller skalbaggar som fångas 20 meter eller högre över marken.[3]
Honor av gråskimlig fladdermus parar sig under senhösten eller tidiga vintern och äggen befruktas först under våren. Efter 40 till 50 dagar dräktighet föder honan i juni eller juli en till tre ungar. I utbredningsområdets kalla delar är kullarna i allmänhet mindre. Modern slutar dia efter ungefär sex till sju veckor, och ungarna blir könsmogna efter cirka ett år.[3]
Hot och status
Arternas bestånd är ganska stabilt och båda listas av IUCN som livskraftig (LC).[4]
Systematik
Kladogram enligt Catalogue of Life[1] och Dyntaxa[2]:
| Vespertilio |
| ||||||
I äldre avhandlingar förtecknas en tredje art, Vespertilio orientalis.[3] Den klassificeras numera som underart till Vespertilio sinensis.[5]
Källor
- ^ [a b c] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (9 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/vespertilio/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b] Dyntaxa Vespertilio
- ^ [a b c d e f] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Frosted Bats” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 443/44. ISBN 0-8018-5789-9
- ^ Vespertilio på IUCN:s rödlista, läst 16 november 2013.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Vespertilio” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Vespertilio.Bilder & media
Wikispecies har information om Vespertilio.Artförteckning
|
