Världsmästerskapen i artistisk gymnastik
Världsmästerskapen i artistisk gymnastik | |
Sport(er) | artistisk gymnastik |
---|---|
År | 1903 - |
Geografisk omfattning | hela världen |
Arrangör | FIG |
Världsmästerskapen i artistisk gymnastik arrangeras varje icke-olympiskt år av Fédération Internationale de Gymnastique. Det första mästerskapet hölls 1903 i Antwerpen i Belgien, det var också den första internationella gymnastiktävlingen utanför OS.[1][2] De första mästerskapen var enbart öppna för män men sedan 1934 tävlar också kvinnor.[3][4]
Trots att tävlingarna sedan 1931 haft officiell status som världsmästerskap deltog endast europeiska länder fram till 1950 då Egypten deltog med ett lag bestående av åtta gymnaster. De följande mästerskapen 1954 deltog även Japan, Iran och USA.[3][4]
Tävlingar
År | Värdstad | Deltagare (d/h) | Lag (d/h) | Vinnare i medaljtabellen |
---|---|---|---|---|
1903 | Antwerpen, Belgien | 36 | 4 | Frankrike |
1905 | Bordeaux, Frankrike | 24 | 4 | Frankrike |
1907 | Prag, Österrike-Ungern | 36 | 6 | Böhmen |
1909 | Luxemburg, Luxemburg | 36 | 6 | Frankrike |
1911 | Turin, Italien | 48 | 8 | Böhmen |
1913 | Paris, Frankrike | 36-48 | 6 | Italien |
1922 | Ljubljana, Jugoslavien | 30-40 | 5 | Jugoslavien |
1926 | Lyon, Frankrike | 36-48 | 6 | Tjeckoslovakien |
1930 | Luxemburg, Luxemburg | 36-48 | 6 | Jugoslavien |
1934 | Budapest, Ungern | 78-104 | 13 (3/10) | Schweiz |
1938 | Prag, Tjeckoslovakien | 48-64 | 8 (3/5) | Tjeckoslovakien |
1950 | Basel, Schweiz | 113 (53/60) | 13 (7/6) | Schweiz |
1954 | Rom, Italien | 258 (132/126) | 31 (15/16) | Sovjetunionen |
1958 | Moskva, Sovjetunionen | 216 (88/128) | 28 (13/15) | Sovjetunionen |
1962 | Prag, Tjeckoslovakien | 248 (116/132) | 37 (17/20) | Sovjetunionen |
1966 | Dortmund, Västtyskland | 299 (156/143) | 42 (22/20) | Sovjetunionen |
1970 | Ljubljana, Jugoslavien | 291 (137/154) | 43 (21/22) | Japan |
1974 | Varna, Bulgarien | 274 (148/126) | 40 (22/18) | Sovjetunionen |
1978 | Strasbourg, Frankrike | 293 (145/147) | 44 (22/22) | Sovjetunionen |
1979 | Fort Worth, USA | 315 (164/151) | 49 (26/23) | Sovjetunionen |
1981 | Moskva, Sovjetunionen | 306 (135/171) | 46 (19/27) | Sovjetunionen |
1983 | Budapest, Ungern | 351 (176/175) | 54 (26/28) | Sovjetunionen |
1985 | Montréal, Kanada | 305 (158/147) | 44 (23/21) | Sovjetunionen |
1987 | Rotterdam, Nederländerna | 377 (201/176) | 58 (31/27) | Sovjetunionen |
1989 | Stuttgart, Västtyskland | 377 (187/190) | 57 (28/29) | Sovjetunionen |
1991 | Indianapolis, USA | 403 (190/213) | 59 (29/30) | Sovjetunionen |
1992 | Paris, Frankrike | 245 (141/104) | inga lag | OSS |
1993 | Birmingham, Storbritannien | inga lag | Belarus | |
1994 | Brisbane, Australien | 151 (66/85) | inga lag | Belarus |
1994 | Dortmund, Tyskland | enbart lag | 37 (16/21) | Kina Rumänien |
1995 | Sabae, Japan | 406 (197/209) | 50 (26/24) | Kina |
1996 | San Juan, Puerto Rico | inga lag | Ryssland | |
1997 | Lausanne, Schweiz | 385 (149/236) | Rumänien | |
1999 | Tianjin, Kina | 553 (260/293) | Ryssland | |
2001 | Gent, Belgien | 440 (172/268) | Rumänien | |
2002 | Debrecen, Ungern | Rumänien | ||
2003 | Anaheim, USA | 547 (224/323) | 87 (35/52) | Kina |
2005 | Melbourne, Australien | 272 (95/177) | USA | |
2006 | Århus, Danmark | 502 (223/279) | 76 (33/43) | Kina |
2007 | Stuttgart, Tyskland | 467 (214/253) | 48 (24/24) | Kina |
2009 | London, Storbritannien | 389 (243/146) | inga lag | Kina |
2010 | Rotterdam, Nederländerna | 615 (272/343) | 79 (34/45) | Kina |
2011 | Tokyo, Japan | 478 (216/262) | 48 (24/24) | Kina |
2013 | Antwerpen, Belgien | 398 (134/264) | inga lag | Japan |
2014 | Nanning, Kina | USA | ||
2015 | Glasgow, Storbritannien | 48 (24/24) | USA | |
2017 | Montréal, Kanada | inga lag | Kina | |
2018 | Doha, Qatar | 542 (255/287)[5] | USA | |
2019 | Stuttgart, Tyskland | 547 (259/288) | USA | |
2021 | Kitakyushu, Japan | 312 (116/196) | Kina | |
2022 | Liverpool, Storbritannien | 407 (196/211) | USA | |
2023 | Antwerpen, Belgien | USA | ||
2025 | Jakarta, Indonesien | |||
2026 | Rotterdam, Nederländerna | |||
2027 | Chengdu, Kina |
Källor
- Grossfeld, Abie. (juni 2014). Changes During the 110 Years of the World Artistic Gymnastics Championships. i Science of Gymnastics Journal (6:2). sid. 5-27.
Noter
- ^ (1996). History of Artistic Gymnastics. The Washington Post. Läst 2 mars 2019.
- ^ Grossfeld, s. 5.
- ^ [a b] History. Fédération Internationale de Gymnastique. Läst 2 mars 2019.
- ^ [a b] Grossfeld, s. 7.
- ^ (22 oktober 2018). Number of Entries by NOC. worldgymdoha18.com. Läst 2 mars 2019.
Externa länkar
- Fédération Internationale de Gymnastique.