Upplands runinskrifter 104

Upplands runinskrifter 104
Upplands runinskrifter 104
Upplands runinskrifter 104
SignumU 104
OmrådeUppland
PlaceringRunsten från Eds kyrkas kyrkogårdsmur, nu i Ashmolean Museum, där den står i vestibulen utanför museets bibliotek 51°45′20″N 1°15′37″V / 51.75556°N 1.26028°V / 51.75556; -1.26028 (Upplands runinskrifter 104)
Tillkomsttid1000-talet e.Kr.
Ristad avÖpir
U 104 avbildad i Martin Aschaneus handskrift Collectaneum Monumentale Runicum.
Kopia av U 104, placerad i stigluckan vid Eds kyrka.

Runinskrift U 104 är en runsten som fram till 1600-talets slut satt inmurad i Eds kyrkas kyrkogårdsmur i Eds socken och Upplands Väsby kommun.

Stenen

Året 1687 beviljade Karl XI att denna runsten samt runstenen U 1160 från Ändersta i Simtuna socken i Enköpings kommun, skulle skänkas till kungen i England. Runsten U 104 hamnade i Oxford där den införlivades med universitetets samlingar. Stenen blev 1848 flyttad till Ashmolean Museum och där står den nu i vestibulen utanför museets bibliotek. En kopia av "Oxfordstenen" finns att beskåda i bogårdsmurens stiglucka vid Eds kyrka. Minnesmärket är en typisk greklandssten som är ristad av den produktive runmästaren Öpir och motivet med två intrasslade och långbenta runstensdjur är skapad i Urnesstil. Stenen är ej korsmärkt. Tre versioner av den från runor översatta inskriften följer nedan:

Inskriften

Translitterering av runraden:

' þorstin ' lit × kera ' merki ' ftiʀ ' suin ' faþur ' sin ' uk ' ftiʀ ' þori ' (b)roþur ' sin ' þiʀ ' huaru ' hut ' til ' k--ika ' (u)(k) ' iftiʀ ' inkiþuru ' moþur ' sin ' ybiʀ risti '[1]

Normalisering till runsvenska:

Þorstæinn let gæra mærki æftiʀ Svæin, faður sinn, ok æftiʀ Þori, broður sinn, þæiʀ vaʀu ut til G[r]ikkia, ok æftiʀ Ingiþoru, moður sina. Øpiʀ risti.[1]

Översättning till nusvenska:

Torsten lät göra minnesmärket efter Sven, sin fader, och efter Tore, sin broder - de voro ut till Grekland - och efter Ingetora, sin moder. Öpir ristade.[2]

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, U 104, 2014
  2. ^ Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1940-1943). Sveriges runinskrifter. Bd 6, Upplands runinskrifter, del 1. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b06_text_2.pdf 

Tryckta källor

  • Vägvisare till forntiden, sid. 204, Palle Budtz, Palle Budtz & Brombergs Bokförlag AB, 1992, ISBN 91-7608-588-0
  • Runinskrifter i Sverige, sid. 49, Sven B. F. Jansson, Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1984, ISBN 91-20-07030-6
  • Stifts- och landsbiblioteket i Skara: MS Språkvetenskap 15, 3r

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Upplands runinskrifter 104.
    Bilder & media