Torsten Hammarén
Torsten Hammarén | |
Torsten Hammarén 1910 | |
Född | Carl Torsten Hammarén 7 maj 1884 Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 24 februari 1962 (77 år) Göteborg, Sverige |
Aktiva år | 1907–1955 |
Maka | Anna Joelsson |
Barn | Per-Thorsten, Carl-Erik och Carl Hammarén |
IMDb SFDb |
Carl Torsten Hammarén, född 7 maj 1884 i Stockholm, död 24 februari 1962 i Göteborg, var en svensk teaterchef, regissör och skådespelare.
Biografi
Torsten Hammarén var son till grosshandlaren i Stockholm Carl Johan Emil Hammarén och Alfhild Anna Mathilda Hammarén, född Stjernberg. Han var från 24 december 1911 gift med skådespelaren Anna Joelsson. De fick tre barn: Per-Thorsten, Carl-Erik och Carl Hammarén. Torsten Hammarén avlade studentexamen 1904 och studerade därefter för Signe Hebbe och Hedvig Winterhjelm. Åren 1907–1908 var han anställd vid Dramatiska teatern, 1908–1910 i landsorten samt 1910–1912 vid Intima teatern.[1]
Hammarén var verksam både som karaktärsskådespelare och farsaktör vid Svenska teatern i Stockholm 1912–1922. Han blev därpå chef för Helsingborgs stadsteater 1923–1926, vidare chef för Lorensbergsteatern i Göteborg 1926–1934, varpå han blev Göteborgs stadsteaters chef från att teatern invigdes 1934 fram till 1950. Som teaterchef var Hammarén också verksam som regissör och skådespelare. Efter att han vid sin pension 1950 avgått som chef var han fortsatt anställd som regissör vid Göteborgs stadsteater till 1954.
Hammarén fick motta Kung Haakon VII av Norges frihetskors 1946 för framstående insatser (civila) för Norges sak under kriget. Senare den 4 juni 1948 mottog han även Göteborgs stads förtjänsttecken.[2]
Hammaréns chefskap var den upplyste despotens. "Han var en ömsint tyrann som värnade om demokratin på alla ställen utom teatern." (Erland Josephson). Med skärpa och avväpnande kvicka repliker värjde han sig mot all inblandning i konstnärliga frågor. "Det är för djävligt med skådespelare. När de supit på sig ett ansikte, tappar de minnet" är ett av de mest citerade av hans många drastiska yttranden om skådespelarkåren och teaterns värld. Hans som regissör omvittnat metodiska och synnerligen utförliga personinstruktion kom att forma Ingmar Bergman, som i självbiografin Laterna Magica beskriver honom "som den fadersfigur jag saknat sedan Gud övergivit mig".
Hammaréns repertoarval under 1930- och 1940-talen präglades av en ideologiskt medveten, tydligt antifascistisk hållning. Många menar att Göteborgs stadsteater var den ledande teatern i landet under andra världskriget. Utöver den vid tiden djärva politisk hållningen visade teatern också vakenhet för experimenterande strömningar inom dramatiken. Som den första teatern i landet öppnade Göteborgs stadsteater 1937 en studioscen för den mer intima och experimentella dramatiken.
Som filmskådespelare märks Hammaréns insatser i Mauritz Stillers filmer Erotikon och Gösta Berlings saga. I den senare spelar han rollen som greve Henrik Dohna mot Greta Garbo.
Torsten Hammarén har porträtterats av målaren Gustaf Carlström och skulptören Sten Teodorsson. Porträtten finns att se på Göteborgs stadsteater.
Filmografi
- 1946 – Sveriges port mot väster
Teater
Roller (ej komplett)
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1909 | titelrollen | Lars Gathenhielm C.R.A. Fredberg | Stora Teatern, Göteborg[3] | |
titelrollen | Mäster Olof August Strindberg | Nya teatern, Göteborg[3] | ||
Corsikan | Jorden runt på 80 dagar Jules Verne | Nya teatern, Göteborg[3] | ||
Bengt Lagman | Bröllopet på Ulfåsa Frans Hedberg | Nya teatern, Göteborg[3] | ||
Axel v. Rambon | Livet på landet Fritz Reuter | Nya teatern, Göteborg[3] | ||
1910 | Cornelius Griffin | Niobe | Nya teatern, Göteborg[3] | |
Farbrodern | Den objudna gästen Maurice Maeterlinck | Intima Teatern[4] | ||
1911 | Anton Schack, fil. doktor | Äkta makar Peter Egge | Mauritz Stiller | Lilla teatern[5] |
Professor Frank | Näckens dotter Joseph Dachs | Lilla teatern[6] | ||
Seato, poliskommissarie | Försvarsadvokaten Ferenc Molnár | Mauritz Stiller | Lilla teatern[7] | |
Nikita, dräng | Mörkrets makt Leo Tolstoj | Mauritz Stiller | Lilla teatern[8] | |
1912 | Baronen | Miss Williams from New York Gustav Wied och Jens Petersen | Mauritz Stiller | Lilla teatern[9] |
Sonen | Leka med elden August Strindberg | Lilla teatern[10] | ||
Bieman, redaktör | Hockenjos staty Jakob Wassermann | Mauritz Stiller | Lilla teatern[11] | |
Otto Giselius, universitetsrektor | Zoologi Ludwig Thoma | Mauritz Stiller | Lilla teatern[11] | |
1913 | Halvblod Algot Sandberg | Svenska teatern, Stockholm[12] | ||
1914 | Du Chatel | Jungfrun av Orléans Friedrich Schiller | Svenska teatern, Stockholm[13] | |
1915 | Vagnmakaren Riksheraldikern | Lycko-Pers resa August Strindberg | Gunnar Klintberg | Svenska teatern, Stockholm[14] |
1916 | Lutz | Gamla Heidelberg (Alt-Heidelberg) Wilhelm Meyer-Förster | Svenska teatern, Stockholm[15] | |
1917 | Mosolf | Pärlhalsbandet Lothar Schmidt | Gunnar Klintberg | Vasateatern Gästspel av Svenska teatern[16] |
Kring drottningen Brita von Horn | Gunnar Klintberg | Svenska teatern, Stockholm[17] | ||
1919 | Åklagaren | Rödakorssystern Gustaf Collijn | Svenska teatern, Stockholm[18] | |
Detektiven | Kungen Emmanuel Arène, Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers | Gunnar Klintberg | Svenska teatern[19][20] | |
Greve Montague | Romeo och Julia (The Tragedy of Romeo and Juliet) William Shakespeare | Gunnar Klintberg | Svenska teatern, Stockholm[21] | |
1921 | Äkta makar Peter Egge | Torsten Hammarén | Svenska teatern, Stockholm[22] | |
1923 | Anton Schack | Äkta makar Peter Egge | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater |
Professor Otto Giselius | Zoologi Ludwig Thoma | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater | |
Ivar Ellmén | Högt spel Ernst Didring | Gerda Lundequist-Dalström | Helsingborgs stadsteater | |
Baron von Lindencrona | Moral Ludwig Thoma | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater | |
Mat Burke | Anna Christie Eugene O'Neill | Gerda Lundequist-Dalström | Helsingborgs stadsteater | |
Skomakare Fingalsen | Det lyckliga valet Nils Kjær | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater | |
1924 | Gingleux | Hjärter är trumf Felix Gandera | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater |
Robert | Disciplin Einar Fröberg | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater | |
Csato | Försvarsadvokaten Ferenc Molnár | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater[23] | |
Lorel | Vännen Lorel Adrien Vély och H. R. Girardet | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater | |
Herodes | Salome Oscar Wilde | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater | |
1925 | Fil. D:r Aronius | Dagens hjälte Carlo Keil-Möller | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater |
Teiresias | Antigone Sofokles | Gerda Lundequist-Dalström | Helsingborgs stadsteater | |
Bobby Brown | Vår lilla fru Avery Hopwood | Torsten Hammarén | Helsingborgs stadsteater | |
Klas af Leijonstam | Kära släkten Gustav Esmann | Gerda Lundequist-Dalström | Helsingborgs stadsteater | |
Fabian Rembov | Lite ljuga... Sven Åkerberg | Helge Wahlgren | Helsingborgs stadsteater | |
Professor Tygesen | Geografi och kärlek Bjørnstjerne Bjørnson | Helge Wahlgren | Helsingborgs stadsteater | |
1926 | Greve Svante Puke | Nationalmonumentet Tor Hedberg | Helge Wahlgren | Helsingborgs stadsteater |
Direktören | Sex roller söka en författare Luigi Pirandello | Lorensbergsteatern[3] | ||
Brotonneau | Mormonen på hörnet Robert de Flers och G.A. de Caillavet | Lorensbergsteatern[3] | ||
Professor Tygesen | Geografi och kärlek Björnstjerne Björnson | Lorensbergsteatern[3] | ||
1927 | Alexander | Näktergalen i Wittenberg August Strindberg | Lorensbergsteatern[3] | |
Thornton Gray | Societet Somerset Maughaun | Lorensbergsteatern[3] | ||
Hartvig Hadeln | Kärlekens tragedi Gunnar Heiberg | Lorensbergsteatern[3] | ||
Tsar Paul | Patrioten Alfred Neumann | Lorensbergsteatern[3] | ||
1928 | Earlen av Loam | Jämlikhet och broderskap J.M. Barrie | Lorensbergsteatern[3] | |
Gubben Boman | Han som fick leva om sitt liv Pär Lagerkvist | Lorensbergsteatern[3] | ||
1929 | Osborne | Männen vid fronten R.C. Sherriff | Lorensbergsteatern[3] | |
1931 | Herr Hilding Markurell | Markurells i Wadköping Hjalmar Bergman | Lorensbergsteatern[3] | |
Teaterdirektören | Talias barn Tor Hedberg | Lorensbergsteatern[3] | ||
Wilhelm Voigt | Köpenick-kaptenen Carl Zuckmayer | Lorensbergsteatern[3] | ||
1932 | Lucien Galvoisier | Fröken Jacques Deval | Lorensbergsteatern[3] | |
1933 | Geheimerådet Matthias Clausen | Före solnedgången Gerhardt Hauptmann | Lorensbergsteatern[3] | |
Anton | Den lilla butiken Ladislaus Bus-Fekete | Lorensbergsteatern[3] | ||
1934 | Kung Henrik IX | En hederlig man Sigfrid Siwertz | Göteborgs stadsteater[3] | |
1935 | Nat Miller | Ljuva ungdomstid Eugen O'Neill | Göteborgs stadsteater[3] | |
1937 | Roger Hilton | Också en dag Dodie Smith | Göteborgs stadsteater[3] | |
Rugin | Människor Paul Raynal | Göteborgs stadsteater[3] | ||
1938 | Titus Jaywood | Älskling, jag ger mig Mark Reed | Göteborgs stadsteater[3] | |
1939 | Charles Randolph | Guldbröllop Dodie Smith | Göteborgs stadsteater[3] |
Regi (ej komplett)
Referenser
Noter
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 470
- ^ Anföranden av stadsfullmäktiges ordförande vid utdelning av Göteborgs stads förtjänsttecken 1948–1952.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab] Ericson, U. (1984), s. 32.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 22 september 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-09-22/14504/8. Läst 28 maj 2016.
- ^ Bo Bergman (16 februari). ”Lilla teatern gör en god debut”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-02-16/14647/1. Läst 6 mars 2017.
- ^ Bo Bergman (27 februari). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 5. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-02-27/14658/5. Läst 6 mars 2017.
- ^ Bo Bergman (8 oktober 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-10-08/14875/8. Läst 6 mars 2017.
- ^ Bo Bergman (15 november 1911). ”Lilla teatern: 'Mörkrets makt'”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/tidning/1911-11-15/14913/6. Läst 6 mars 2017.
- ^ Bo Bergman (12 januari 1912). ”Lilla teaterns premiär af 'Miss Williams from Newyork'”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-01-12/14967/7. Läst 7 mars 2017.
- ^ ”August Strindbergs dag”. Dagens Nyheter: s. 7. 20 januari 1912. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-01-20/14975/7. Läst 7 mars 2017.
- ^ [a b] Bo Bergman (10 februari 1912). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/tidning/1912-02-10/14996/6. Läst 7 mars 2017.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 20 september 1913. https://arkivet.dn.se/tidning/1913-09-20/15568/6. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 5 mars 1914. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1914-03-05&toPublicationDate=1914-03-05. Läst 29 augusti 2015.
- ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 december 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-12-16/342A/9. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”Gamla Heidelberg”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P7032&pos=158. Läst 23 mars 2024.
- ^ ”Pärlhalsbandet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14560&pos=242. Läst 10 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik” (på 22 oktober 2020). Dagens Nyheter: s. 6. 6 november 1917. https://arkivet.dn.se/tidning/1917-11-06/301/6.
- ^ Ernst Högman, red (1919). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm) 32 (12): sid. 190. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1919/pdf/1919_12.pdf. Läst 26 december 2015.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 30 augusti 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-08-30/224/6. Läst 21 juli 2015.
- ^ Ebbe Linde (18 september 1954). ”Prins på vift”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-18/253/9. Läst 22 augusti 2015.
- ^ ”Romeo och Julia”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P14044&pos=399. Läst 23 mars 2024.
- ^ Bo Bergman (5 november 1921). ”'Äkta makar' på Svenska teatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-11-05/299/1. Läst 4 juni 2016.
- ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 9 april 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-04-09/98/9. Läst 27 juli 2015.
- ^ Teater och film i Projekt Runeberg
Tryckta källor
- Uno ”Myggan” Ericson Ericson Uno, red (1984). Torsten Hammarén: teaterchef 1926-1950. Göteborgs stadsteaters skriftserie, 0282-2989 ; 2. Göteborg: Göteborgs stadsteater. Libris 8207826
- Claes Hoogland: C Torsten Hammarén i Svenskt biografiskt lexikon (1969-1971)
- Erland Josephson: Sanningslekar 1990
- Ingmar Bergman: Laterna Magica 1987
- Lars-Levi Laestadius: Torsten Hammarén och hans tid 1976
- Nationalencyklopedin
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Torsten Hammarén.Bilder & media
Företrädare: Rudolf Wendbladh | Chef för Helsingborgs stadsteater 1923–1926 | Efterträdare: Gösta Cederlund |
Företrädare: Knut Ström Lorensbergsteatern | Chef för Lorensbergsteatern/Göteborgs stadsteater 1926–1934/1934–1950 | Efterträdare: Stig Torsslow Göteborgs stadsteater |
|