Suijajärvi

Suijajärvi
Insjö
LandSverige Sverige
LänNorrbottens län
KommunKiruna kommun
LandskapLappland
SockenKaresuando socken
Koordinater 
  WGS 8468°12′27″N 22°45′52″Ö / 68.20742°N 22.76455°Ö / 68.20742; 22.76455 (Suijajärvi)
  SWEREF 99 TM7586224, 820973

Suijajärvi
Topografisk karta över Suijajärvi.
Mått
Areal0,802 km² [1]
Höjd348 m ö.h. [2]
Strandlinje4,49 km [2]
Medeldjup5,5 m [1]
Maxdjup10,3 m [1]
Volym4 440 000 m³ [1]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeTorneälvens huvudavrinningsområde (1000)
UtflödeSuijajoki
VattendragsID­ (VDRID)758781-178752
Status[1]
Ekologisk status Hög
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Nej
Flödesförändringar Nej
Kontinuitets­förändringar Nej
Morfologiska förändringar Nej
KällaVISS (SE758533-178760)
Övrigt
SjöID758533-178760
ID vattenförekomstSE758533-178760
Vattenytans ID (VYID)758465-178795
VattendistriktBottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO)
Natura 2000Torne och Kalix älvsystem (SE0820430)[3]
Limnisk ekoregionNorrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)758443-178814
NamnUtloppet av Suijajärvi
Areal4,44 km²
Vattenytor0,8981 km²
Sjöprocent20,23 %
Ackumulerad areal uppströms4,44 km²
Biflödesordning4
UtflödeSuijajoki
VattendragsID (VDRID)758781-178752
Avstånd till havet405 km
Medelhöjd357 m ö.h.
Område nedströms758555-178694
Källor[4][5][6]

Suijajärvi är en sjö i Kiruna kommun i Lappland och ingår i Torneälvens huvudavrinningsområde. Sjön är 10,3 meter djup, har en yta på 0,802 kvadratkilometer och befinner sig 348 meter över havet. Suijajärvi ligger i Torne och Kalix älvsystem Natura 2000-område.[3] Sjön avvattnas av vattendraget Suijajoki. I Sjön finns det stora mängder sik, abborre, gädda, lake samt även ett mindre bestånd av öring. På sjöns västra sida ligger byn Suijavaara, vars bybor av tradition fiskat mycket med både nät och not.

Delavrinningsområde

Suijajärvi ingår i det delavrinningsområde (758443-178814) som SMHI kallar för Utloppet av Suijajärvi. Medelhöjden är 357 meter över havet och ytan är 4,44 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Suijajoki som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 405 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (59 procent) och sankmarker (13 procent). Avrinningsområdet har 0,9 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 20,2 procent.[5]

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  • SMHI: Sjöar, vattendrag och avrinningsområden

Externa länkar

  • Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
  • Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
  • Suijajärvi på VISS
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort.