Sonja Ferlov

Sonja Ferlov
Född	Sonja Ida Ferlov[1] 1 november 1911[2][3][4] Köpenhamn[1]
Död	17 december 1984[3][5][6] (73 år) Paris fjortonde arrondissement[1], Frankrike
Begravd	Assistens Kirkegård
Medborgare i	Danmark[7]
Utbildad vid	Ordrups gymnasium Det Kongelige Danske Kunstakademi
Sysselsättning	Skulptör, målare
Arbetsgivare	Det Kongelige Danske Kunstakademi
Make	Ernest Mancoba (g. 1942–)
Utmärkelser
Thorvaldsenmedaljen (1971)
Redigera Wikidata

Sonja Ferlov Mancoba, född 1 november 1911 i Köpenhamn, död 17 december 1984 i Paris, var en dansk skulptör.

Ferlov tillhörde på 1930-talet det avantgarde som introducerade surrealismen och den abstrakta konsten i Danmark. Under andra världskriget vistades hon i Paris där hon bland annat influerades av Alberto Giacometti. Där mötte hon också sin blivande make, Ernest Mancoba, konstnär från Sydafrika. 1946–1952 bodde familjen i Danmark och hon ingick för en tid i konstnärsgrupperna Høst och Cobra. Från början av 1950-talet till sin död levde och verkade hon med sin familj i Paris. Hennes verk finns på ett flertal museer i Danmark och 2019 visades en stor retrospektiv utställning i Köpenhamn och Paris.

Ferlov föddes 1911 i en förmögen borgerlig Köpenhamnsfamilj. Fadern var parfymhandlare. Vid hans bortgång uppdagades att han var djupt skuldsatt och änkan och barnen tvingades flytta och anpassa sig till betydligt påvrare förhållanden. Hon påbörjade förberedande konststudier trots föräldrarnas protester och blev antagen vid Konstakademin.^[8] Hon umgicks i progressiva kretsar och var delaktig i gruppen Linien inspirerad av den abstrakta konsten, surrealismen och Bauhausskolan. Hon flyttade 1936 till Paris för vidare studier och träffade där sin blivande make Ernest Mancoba, konststuderande från Sydafrika. Under den tyska ockupationen fängslades Mancoba och paret gifte sig i fånglägret. De flyttade till Danmark 1946 och bosatte sig utanför Roskilde. De fick en son Wonga 1947. 1952 återvände familjen till Frankrike efter att ha upplevt rasism och ogästvänlighet i den danska miljön.^[9] Några år var de utfattiga och fick med vänners hjälp boende i Oigny-en-Valois i lantlig miljö utan bekvämligheter. 1961 fick de möjlighet att flytta in i en liten butikslokal i Montparnasse där de alla tre var verksamma som konstnärer livet ut.^[10][9]

• Andersen, Troels, Sonja Ferlov Mancoba, 1979, ISBN: 8741848543.
• Hanne-Vibeke Holst, Kvinna utan mask, översättning: Djordje Zarkovic, 2023, ISBN:9789130079537. I romanform skildras Ferlovs ungdomsår och tiden i Paris fram till slutet på andra världskriget.^[11]
• Sonja Ferlov Mancoba - en dansk billedhugger i Paris, är en dokumentärfilm från 1983 av Torben Glarbo, Gertrud Købke Sutton och Anne Vinterberg som visar ett besök i konstnärens atelje och samtal med den åldrade konstnären.^[12]
• Kilder til dansk kunsthistorie förvaltar ett arkiv innehållande brev, fotografier och andra dokument donerat av sonen Wonga efter konstnärens död.^[13]

Under de tidigare studieåren var Ferlov fokuserad på bildkonst. Under en vistelse med konstnärsvänner på Bornholm började hon skapa skulpturer och det kom att bli hennes huvudsakliga fortsatta konstnärliga uttrycksform efter att hon flyttat till Paris 1936.^[14] Där lärde hon känna många av modernismens konstnärer såsom Giacometti, Miro, Max Ernst med flera Redan under barndomen var hon fascinerad av masker och skulpturer från afrikanska kulturer som hon kom i kontakt med hos bekanta till familjen. Under inflytande av sin blivande make Ernest Mancoba, konststuderande från Sydafrika, inspirerades hon fortsatt av afrikansk primitiv konst^[10]. Sina skulpturer utförde hon vanligen i gips eller lera och motiven liknar ofta masker eller totemfigurer.^[15]Trots släktskapet med den moderna abstrakta konsten tog hon så småningom avstånd från dess övriga utövare som hon menade blivit insmickrande och producerande för en köpande publik.^[16] Hon arbetade inte med avsikt att framställa en specifik föreställande konst utan sökte förmedla dess andliga innehåll.^[16] Under de år familjen bodde i Danmark inviterades de båda konstnärerna att ställa ut tillsammans med den danska gruppen Høst. Där mötte de också de inflytelserika konstnärerna i gruppen Cobra. Men gruppen Høst upplöstes efter meningsskiljaktigheter och genom avsaknaden av en plattform för att nå en intresserad publik fick Ferlov och Mancoba svårt att nå ut med sitt konstnärskap.^[17] I konstnärskretsar var hon känd och beundrad men utanför dessa var hon tämligen anonym.^[15] Hennes verk uppfattades representera primitivismen inom konsten, ett begrepp som hon dock själv var mycket kritisk till och hon menade att begreppet ofta användes nedsättande.^[15] Hon var kritisk till sina egna verk, arbetade mycket länge med varje skulptur och det hände att hon förstörde även kända verk, bland annat ett av hennes debutverk, Ugle.^[8]Det finns sålunda enbart 120 verk bevarade.^[15]Hon är representerad på ett flertal danska museer. 2019 visades en stor retrospektiv utställning på Statens Museum for Kunst i Köpenhamn och i Centre Pompidou i Paris.

• 1935 Odense, Den surrealistiske udstilling^[8]
• 1948 Høstudstillingen
• 1949 Høstudstillingen
• 1968 Den frie Udstilling, Köpenhamn
• 1977 Kunstforeningen i København
• 2019, Centre Pompidou, Paris
• 2019 Statens Museum for Kunst, Köpenhamn
• 2021 Bornholms Kunstmuseum
• 2023 Museum Cobra, Amstelveen

• Statens Museum for Kunst
• Museum Jorn
• Esbjerg kunstmuseum
• Randers Kunstmuseum
• Bornholms Kunstmuseum
• Aarhus Kunstmuseum
• Louisiana Museum of Modern Art
• Kastrupgårdsamlingen
• Brandts Museum for kunst och visuel kultur
• Holstebro Kunstmuseum
• Museum Sønderjylland
• KØS Museum for kunst i det offentlige rum

• 1964 Statens Kunstfonds stipendie
• 1970 Det Anckerske Legat
• 1971 Tagea Brandts Rejselegat
• 1977 Thorvaldsens Medalj och Niels Larsen Stevns Medaljen.