Selbergklass

Inom matematiken är Selbergklassen en klass av Dirichletserier som satisfierar axiom som verkar vara de essentiella egenskaperna satisfierade av de flesta L- och zetafunktioner. Klassen definierades av Atle Selberg i (Selberg 1992).

Definition

Den formella definitionen av Selbergklassen S är mängden av alla Dirichletserier

F ( s ) = n = 1 a n n s {\displaystyle F(s)=\sum _{n=1}^{\infty }{\frac {a_{n}}{n^{s}}}}

som konvergerar absolut för Re(s) > 1 och satisfierar följande fyra axiom:

  • 1. Analytiskhet: funktionen (s − 1)mF(s) är en hel funktion av ändlig ordning för något icke-negativt heltal m;
  • 2. Ramanujans förmodan: a1 = 1 och a n ϵ n ϵ {\displaystyle a_{n}\ll _{\epsilon }n^{\epsilon }} för varje ε > 0;
  • 3. Funktionalekvation: det finns en gammafaktor av formen
γ ( s ) = Q s i = 1 k Γ ( ω i s + μ i ) {\displaystyle \gamma (s)=Q^{s}\prod _{i=1}^{k}\Gamma (\omega _{i}s+\mu _{i})}

där Q är reell och positiv, Γ är gammafunktionen, ωi är reella och positiva, μi är komplexa tal med icke-negativ reell del, samt att det finns ett så kallat rottal

α C , | α | = 1 {\displaystyle \alpha \in \mathbb {C} ,\;|\alpha |=1}

så att funktionen

Φ ( s ) = γ ( s ) F ( s ) {\displaystyle \Phi (s)=\gamma (s)F(s)\,}

satisfierar

Φ ( s ) = α Φ ( 1 s ¯ ) ¯ ; {\displaystyle \Phi (s)=\alpha \,{\overline {\Phi (1-{\overline {s}})}};}
  • 4. Eulerprodukt: För Re(s) > 1 kan F(s) skrivas som en produkt över primtalen:
F ( s ) = p F p ( s ) {\displaystyle F(s)=\prod _{p}F_{p}(s)}

med

F p ( s ) = exp ( n = 1 b p n p n s ) {\displaystyle F_{p}(s)=\exp {\Big (}\sum _{n=1}^{\infty }{\frac {b_{p^{n}}}{p^{ns}}}{\Big )}}

och för något θ < 1/2

b p n = O ( p n θ ) . {\displaystyle b_{p^{n}}=O(p^{n\theta }).\,}

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Selberg class, 31 juli 2015.

Allmänna källor

  • Selberg, Atle (1992), ”Old and new conjectures and results about a class of Dirichlet series”, Proceedings of the Amalfi Conference on Analytic Number Theory (Maiori, 1989), Salerno: Univ. Salerno, s. 367–385  Reprinted in Collected Papers, vol 2, Springer-Verlag, Berlin (1991)
  • Conrey, J. Brian; Ghosh, Amit (1993), ”On the Selberg class of Dirichlet series: small degrees”, Duke Mathematical Journal 72 (3): 673–693, doi:10.1215/s0012-7094-93-07225-0 
  • Murty, M. Ram (1994), ”Selberg's conjectures and Artin L-functions”, Bulletin of the American Mathematical Society, New Series (American Mathematical Society) 31 (1): 1–14, doi:10.1090/s0273-0979-1994-00479-3 
  • Murty, M. Ram (2008), Problems in analytic number theory, Graduate Texts in Mathematics, Readings in Mathematics, "206" (Second), Springer-Verlag, Chapter 8, doi:10.1007/978-0-387-72350-1, ISBN 978-0-387-72349-5 
  • Ivić, Aleksandar (2013), The theory of Hardy's Z-function, Cambridge Tracts in Mathematics, "196", Cambridge: Cambridge University Press, ISBN 978-1-107-02883-8 
v  r
L-funktioner inom talteori
Analytiska exempel
Riemanns zetafunktion · Dirichlets L-funktion · L-funktioner av Heckekaraktärer · Automorfisk L-funktion · Selbergklass
Algebraiska exempel
Dedekinds zetafunktion · Artins L-funktion · Hasse–Weils L-funktion · Motiviska L-funktionen
Satser
Analytisk klasstalsformel · Riemann–von Mangoldts formel · Weilförmodandena
Analytiska förmodanden
Riemannhypotesen · Genereliserade Riemannhypotesen · Lindelöfhypotesen · Ramanujan–Peterssons förmodan · Artins förmodan · Weilförmodandena
Algebraiska förmodanden
Birch–Swinnerton-Dyers förmodan · Delignes förmodan · Beilinsons förmodanden · Bloch–Katos förmodan · Langlands program
p-adiska L-funktioner