Förbundsdagsvalet i Västtyskland 1987

25 januari 1987

1990 (återförening) →

Västtysklands förbundsdags 497 platser^[a]

Registrerade

45 327 982 ▲ 2,8%

Valdeltagande

38 225 294 (84,3%) ▼ 4,8 %

	Första parti	Andra parti	Tredje parti

Ledare	Helmut Kohl	Johannes Rau	Martin Bangemann
Parti	CDU/CSU	SPD	FDP
Föregående val	48,8 %	38,2 %	6,9 %
Mandat före	244	193	34
Erhållna mandat	223^[c]	186^[d]	46^[b]
Mandatförändring	▼ 21	▼ 7	▲ 12
Röster	16 761 572	14 025 763	3 440 911
Andel	44,3 %	37,0 %	9,1 %
Väljarströmmar	▼ 4,5 %	▼ 1,2 %	▲ 2,2 %

	Fjärde parti

Ledare	Petra Kelly
Parti	De gröna
Föregående val	5,6 %
Mandat före	27
Erhållna mandat	42^[e]
Mandatförändring	▲ 15
Röster	3 126 256
Andel	8,3 %
Väljarströmmar	2,7

Vänstra sidan visar det vinnande partiets röst i valkretsarna, högra sidan visar de platser som partierna vunnit i var och en av delstaterna. Sektordiagrammet över Västberlin visar partipolitisk sammansättning av dess lagstiftande församling.

Regering före valet

Regeringen Kohl II
CDU/CSU–FDP

Regering efter valet

Regeringen Kohl III
CDU/CSU–FDP

Förbundsdagsvalet i Västtyskland 1987 ägde rum den 25 januari 1987. Detta var det sista allmänna valet i Västtyskland före återföreningen 1990.

Kampanj

SPD nominerade Johannes Rau, deras vice partiledare och ministerpresidenten i Nordrhein-Westfalen, som sin kandidat till rikskansler. Emellertid led SPD av inre splittringar och konkurrens med De gröna. Det var också oklart hur de skulle bilda en regering, eftersom De gröna var delade över huruvida de skulle medverka i en eventuell regering.

Resultat

Följder

Koalitionen mellan CDU/CSU och FDP återgick till regeringen, med Helmut Kohl som rikskansler. De gröna kom in i parlamentet för andra gången och fortsatte att vara etablerade på federal nivå.

Kooptering av östtyska Volkskammer efter återföreningen

För att fastställa fördelningen av de östtyska ledamöterna som skulle verka i Förbundsdagen i tiden mellan återföreningen och de första valen efter återföreningen i december 1990, omräknades resultatet av östtyska allmänna valet 1990. Med de nya tyska delstaterna som valkretsar. Detta var möjligt eftersom det ursprungliga valresultatet tillkännagavs på kreis-nivå, och delstaterna återupprättades genom att helt enkelt slå samman kreis för kreis. Resultaten i varje kreis som bildade en delstat summerades för att bestämma det delstatliga resultatet. Omräkningen fastställde antalet ledamöter av Volkskammer från varje parti som skulle adjungeras till Förbundsdagen som valdes 1987.^[1] De 22 icke röstberättigade representanterna för Västberlin blev ledamöter med fullt röstberättigande redan den 8 juni 1990, före enandet. Antalet mandat i Förbundsdagen höjdes därmed från 519 efter valet 1987, till 641.

Resultat av kooptering

Delstat		Totala mandat	Vunna mandat
			CDU	SPD	PDS	FDP	DSU	B90/G	VL

Brandenburg		22	8	7	4	1	1	1
Berlin	Totalt	33	13	11	2	3		1	1
	Öst	11	2	4	2	1		1	1
	Väst	22	11	7		2		2
Mecklenburg-Vorpommern		17	7	4	4	1		1
Sachsen		43	20	7	6	3	5	2
Sachsen-Anhalt		27	12	7	4	2	1	1
Thüringen		24	14	4	3	1	1	1
Totalt (endast Östtyskland)		144	63	33	23	9	8	7	1
Totalt (inklusive Västberlin)		166	74	40	23	11	8	9	1

Källor

Noter

^ Samt 22 icke röstberättigade delegater för Västberlin, valda av Västberlins lagstiftande församling.
^ Samt 2 icke röstberättigade delegater för Västberlin.
^ Samt 11 icke röstberättigade delegater för Västberlin.
^ Samt 7 icke röstberättigade delegater för Västberlin.
^ Samt 2 icke röstberättigade delegater för Västberlin.

Referenser

^ ”Mandatsverteilung der ehemaligen Volkskammerabgeordneten im XI. Bundestag am 03.10.1990”. web.archive.org. https://web.archive.org/web/20221003171756/https://www.wahlen-in-deutschland.de/bovkBundestag.htm. Läst 3 september 2024.