3123 Dunham |
Upptäckt[1] |
---|
Upptäckare | Edward L.G. Bowell |
---|
Upptäcktsplats | Anderson Mesa Station |
---|
Upptäcktsdatum | 30 augusti 1981 |
---|
Beteckningar |
---|
MPC-beteckning | (3123) Dunham |
---|
Alternativnamn | 1981 QF2, 1977 QL4, 1981 SN2[1] |
---|
Uppkallad efter | David W. Dunham[2] |
---|
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
---|
Omloppsbana[3] |
---|
Epok: 21 januari 2022 |
Aphelium | 2,793 AU |
---|
Perihelium | 2,132 AU |
---|
Halv storaxel | 2,463 AU |
---|
Excentricitet | 0,1343401 |
---|
Siderisk omloppstid | 3,86 år |
---|
Medelomloppshastighet | 18,98 km/s |
---|
Medelanomali | 160,6° |
---|
Inklination | 1,997° |
---|
Longitud för uppstigande nod | 123,1° |
---|
Periheliumargument | 223,5° |
---|
Fysikaliska data[1] |
---|
Diameter | 12,0 km |
---|
Synodisk rotationsperiod | 172,5 h |
---|
Albedo | 0,040 |
---|
Absolut magnitud (H) | 13,51[3] |
---|
3123 Dunham eller 1981 QF2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 30 augusti 1981 av den amerikanske astronomen Edward L.G. Bowell vid Anderson Mesa Station. Den är uppkallad efter den amerikanske astronomen David W. Dunham.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 12 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3123 Dunham” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3123. Läst 23 september 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3123) Dunham. Springer Berlin Heidelberg. sid. 258. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3124. Läst 23 september 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.