Piperska palatset
Piperska palatset | |||
---|---|---|---|
Piperska palatset, fasade mot vest i 2010 | |||
Beliggenhet | |||
Land | Sverige | ||
Sted | Stockholm kommune | ||
Historiske fakta | |||
Arkitekt | Nicodemus Tessin den yngre | ||
Etablert | 1690-årene | ||
Kart | |||
Piperska palatset 59°19′26″N 18°04′03″Ø | |||
Piperska palatset på Commons |
Piperska palatset, også Piperska huset, opprinnelig Falkenbergska huset, er et 1600-tallspalass i kvartalet Memnon på Munkbrogatan 2 i Gamla stan i Stockholm.
Historikk
Porten mot Munkbrogatan og trappehallen. |
Palasset ble oppført på andre halvdel av 1690-tallet etter tegninger av daværende stadsarkitekt Nicodemus Tessin d.y. for greve Carl Piper. Piper hadde i 1694 kjøpt en tomt i den nyregulerte delen av Gamla stan som nylig hadde blitt tørrlagt, det var Stockholms første byplanlegging med et rettvinklet gatenett som ble gjennomført etter storbrannen i Stockholm 1625. Imidlertid fikk greve Gabriel Falkenberg leie palasset når det var nybygd, og leide det ennå ifølge manntallet i 1711, noe som har gitt opphav til forveksling av byggherrer. Det kan ved hjelp av kjøpebrev bevises at Piper var tomtens første eier og dermed byggherren. Tessin skapte en U-formet plan og en treetasjes bygning med pussede fasader, inndelt med pilastre. Mot vest og Riddarfjärden var det fløybygninger (som nå er revet) som omsluttet en hage.
Etter arv til barna ble det i 1758 solgt av eierfamilien Piper til forretningsmannen og politikeren Gustaf Kierman som fikk bygd om huset. Taketasjen og etasjen ovenfor taklisten tilkom på 1760-tallet med Jean Eric Rehn som arkitekt. Kierman selv ble tvunget bort fra palasset etter en finansskandale med politisk fortegn og ble sperret inne på Marstrands fästning der han senere døde i 1766.[1]
Kiermans barn fikk etterhvert oppreisning og arv etter faren, men på grunn av farens store gjeld ble de tvunget til å selge eiendommen til staten og Kungliga Krigskollegiet som flyttet inn i en del av huset i 1770.[1] I 1865 ble Krigskollegium innlemmet i Arméförvaltningen og de disponerte hele huset fram til 1929 da det ble solgt til Stockholms Stad. På 1970-tallet hadde Stockholms stads statistiska kontor lokaler i bygningen.
Kirsteinska huset på Munkbron
Da staten kjøpte eiendommen på 1770-tallet ble eiendommen delt i to deler. Västra 139 som i prinsippet omfattet Piperska palatsets nåværende grenser og Västra 139 1/2 der deler av husets sidebygninger og et porthus inngikk. Den ble i 1783 kjøpt av Kristina Nyman, enke etter bryggeren Nils Nyman Johansson. Hun fikk bygget på huset i to etasjer for skuespilleren Petter Stenborg for å få plass til en teaterscene med parkett og salong for 400 personer. Stenborgs Teater var 1784-1799 landets største før Kungliga Dramatiska teatern fikk monopol innen Stockholm. I 1790 kjøpte Gustav III teateret av den gjeldstyngede Stenborg og la det ned i 1799 til fordel for sittet eget Kungliga Teatern. Arkitekt for påbyggingen var slottsbyggmesteren Adolf Ulrik Kirstein med Jean Eric Rehns bistand til innredningen. Ved Nymans død kjøpte Kirstein eiendommen.[1]
I 1899 ble eiendommen solgt til Stockholms stad og samme år ble den gamle teaterbygningen revet.[1]
Riving og restaurering
I 1953 ble bygningen restaurert. I den forbindelse ble deler av sidebygningene revet, det vil si restene av det Kirstenska huset, for å gi plass til Munkbroleden. I 2010 forvaltes Piperska palatset av en privat eiendomsforvalter som leier ut lokalene til kontorer.
Referanser
- ^ a b c d Anders Tidner: Palats och kåkar : anteckningar om gamla Stockholm i våra dagar, (1917) s.162-163
Litteratur
- Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3 utg.). Stockholm: Bokförlaget Prisma. ISBN 91-518-1125-1. Libris: 7406664.
- Ohlsson, Martin A. (1951). «Piperska palatset». Stormaktstidens privatpalats i Stockholm: med en utblick över följande sekler. Stockholm: Forum bokförlag. Libris: 796716.
Eksterne lenker
- (en) Piperska palatset – kategori av bilder, video eller lyd på Commons
- (sv) Stockholmskällan har multimedia som gjelder kvartalet Memnon
- v
- d
- r
- Gater og torg
- Byplanlegging
- Stadsholmen
- Helgeandsholmen
- Skeppsbron
- Tunnelbanestasjonen
- Brända tomten
- Gubbens gård och Gummans gård
- Gåstorget
- Järntorget
- Kornhamnstorg
- Mynttorget
- Mälartorget
- Riksplan
- Stortorget
- Strömparterren
- Bankkajen
- Bedoirsgränd
- Bollhusgränd
- Bredgränd
- Brunnsgränd
- Didrik Ficks gränd
- Drakens gränd
- Finska kyrkogränd
- Funckens gränd
- Gaffelgränd
- Gåsgränd
- Göran Hälsinges gränd
- Helga Lekamens gränd
- Högvaktsterrassen
- Ignatiigränd
- Johannesgränd
- Kanslikajen
- Kindstugatan
- Klockgjutargränd
- Kolmätargränd
- Kråkgränd
- Kåkbrinken
- Källargränd
- Köpmanbrinken
- Köpmangatan
- Köpmantorget
- Lejonbacken
- Lejonstedts gränd
- Lilla Hoparegränd
- Lilla Nygatan
- Logårdstrappan
- Munkbrogatan
- Munkbrohamnen
- Munkbroleden
- Munkbron
- Myntgatan
- Mårten Trotzigs gränd
- Norra Bankogränd
- Norra Benickebrinken
- Norra Dryckesgränd
- Skeppsbron
- Slottsbacken
- Stora Nygatan
- Västerlånggatan
- Österlånggatan
- Finska kyrkan
- Slottskyrkan
- Storkyrkan
- Tyska kyrkan
- Andromeda 7
- Södra Bankohuset
- Norra Bankohuset
- Aurora 2
- Bartelska huset
- Bondeska palatset
- Brandkontoret
- Börshuset
- Ehrenstrahlska huset
- Flemingska palatset
- Funckska huset
- Grillska huset
- Hovförvaltningens hus
- Iason 1
- Icarus 8
- Kanslihuset
- Kungliga posthuset
- Milon 12
- Milon 11
- Petersenska huset
- Piperska palatset
- Riddarhuspalatset
- Ridderstolpska huset
- Riksdagshuset
- Ryningska palatset
- Rådstugan
- Räntmästarhuset
- Schantzska huset
- Schönfeldtska huset
- Seyfridtzska huset
- Skandiahuset
- Skeppsbroraden
- Slottet
- Storkyrkobrinken 7
- Tessinska palatset
- Typhon 16
- Törneska huset
- von der Lindeska huset
- Agnefit
- Slottet Tre Kronor ca 1250
- Koggbron (middelalder)
- Kornhamn (middelalder)
- Stockholms stadsmurar (middelalder)
- Gråbrödraklostret 1270
- Helgeandshuset ca 1300
- Johanniterorden 1334
- Svartbrödraklostret 1336
- Våmbafjärdingen 1400-tallet
- Fiskartorget 1413-1525
- S:t Johanneskyrkan 1514
- Stockholms blodbad 1520
- Storbrannen i Stockholm 1625
- Västerviks skeppskompani 1646-1680
- Slottsbranden 1697
- Loheskatten 1740-tallet
- Sägnen om herr Måns (før 1744)
- Fersenska mordet 1810
- Sammanbindningsbanan 1871
- Slingerbultsleden 1929
- Panoramabilder
- Riddarholmen
- Stockholms historie