Camilo José Cela

Camilo José Cela

Irudi gehiago

Espainiako senataria

1977ko ekainaren 15a - 1979ko urtarrilaren 2a
Bizitza
JaiotzaIria Flavia, 1916ko maiatzaren 11
Herrialdea Espainia
HeriotzaMadril, 2002ko urtarrilaren 17a (85 urte)
Hobiratze lekuaAdina Cemetery (en) Itzuli
Heriotza modua: gaixotasun kardiobaskularra
Familia
AitaCamilo Crisanto Cela y Fernández
AmaCamila Emanuela Trulock y Bertorini
Ezkontidea(k)María del Rosario Conde Picavea (en) Itzuli
Marina Concepción Castaño López (en) Itzuli
Seme-alabak
ikusi
  • Camilo José Cela Conde (en) Itzuli
Anai-arrebak
ikusi
  • Ana Cela Trulock (en) Itzuli
Hezkuntza
HeziketaCentro Universitario Villanueva (en) Itzuli
Hezkuntza-mailabaliorik ez
Hizkuntzakgaztelania
Jarduerak
Jarduerakidazlea, poeta, eleberrigilea, politikaria, kazetaria, saiakeragilea, unibertsitateko irakaslea eta zinema aktorea
Lantokia(k)Camilo José Cela Unibertsitatea
Enplegatzailea(k)Balear Uharteetako Unibertsitatea
Lan nabarmenak
ikusi
Jasotako sariak
ikusi
InfluentziakJean-Paul Sartre
KidetzaCollege of 'Pataphysics (en) Itzuli
Real Academia Española
Real Academia Galega
Genero artistikoaolerkigintza
eleberria
Zerbitzu militarra
Parte hartutako gatazkakEspainiako Gerra Zibila

IMDB: nm0147911 Allocine: 75315
Discogs: 2442435 Find a Grave: 10986269 Edit the value on Wikidata

Camilo José Cela Trulock (Iria Flavia, Padrón, A Coruña, Galizia, 1916ko maiatzaren 11Madril, 2002ko urtarrilaren 17a) espainiar idazlea izan zen, 1989an Literaturako Nobel Saria irabazi zuena. Gaztelaniazko idazlerik garrantzitsu eta sarituenetarikoa da. Haren liburuen artean, nabarmentzekoak dira La colmena, Viaje a la Alcarria eta La familia de Pascual Duarte. 1957an Real Academia Españolako akademiko izendatu zuten.

Bizitza

Camilo José Celaren omenezko eskultura, Guadalajaran.

Medikuntza, Letrak eta Zuzenbidea ikasten hasi zen, baina ez zituen bukatu. Espainiako Gerra Zibilaren ondoren enplegatu gisa aritu zen lanean bulego batean, eta dirudienez hantxe idatzi zuen 1942. urtean La familia de Pascual Duarte (Paskual Duarteren sendia, Luis Jauregi «Jaurtakol»ek 1967an euskaratua) eleberri famatua, literatura lantzera bultzatu zuena. Espainiako gerraondoko literaturan leku berezia izan zuen liburu horrek, harekin hasi baitzen Espainiako eleberrigintzaren berrikuntza, bai gaien aldetik, bai idazkera aldetik.

Nolanahi ere, errealismo naturalista abiapuntu harturik, eta adierazpide herritarrak erabiliz, eleberri eta kontakizun ugari eman zituen, umorea, satira eta behaketarako joera berezia erakusten dutenak: Pabellón de reposo eta Nuevas andanzas y desventuras del Lazarillo de Tormes (1944) eleberriekin teknika berriak hasi zen erabiltzen; La Colmena (1951); La cátira (1956), Tobogán de hambrientos (1962); San Camilo 1936 (1970), Oficio de tinieblas (1975). 1976. urtean Diccionario secreto eta Enciclopedia del erotismo lanak argitaratu zituen. Bidaia liburu ederrak ere idatzi zituen: Viaje a la Alcarria (1948), Del Miño al Bidasoa (1952) eta Viaje al Pirineo de Lérida (1965).

Espainiako idazle ospetsuenetakoa da. 1989. urtean Literaturako Nobel Saria eman zioten, eta 1995. urtean Cervantes saria jaso zuen. Argitaratu zituen azken eleberrien artean, aipagarria da La cruz de san Andrés (1994).

Bibliografia

Narratiba

  • La familia de Pascual Duarte (1942)
  • Pabellón de reposo (1943)
  • Nuevas andanzas y desventuras de Lazarillo de Tormes (1944)
  • Viaje a la Alcarria (1948)
  • La colmena (1951)
  • Mrs Caldwell habla con su hijo (1953)
  • La catira (1955)
  • Tobogán de hambrientos (1962)
  • San Camilo 1936 (1969)
  • Oficio de tinieblas 5 (1973)
  • Mazurca para dos muertos (1984).
  • Izas, rabizas y colipoterras. Drama con acompañamiento de cachondeo y dolor de corazón (1984)
  • Nuevo viaje a la Alcarria (1987)
  • Cristo versus Arizona (1988)
  • Memorias, entendimientos y voluntades (1993)
  • El asesinato del perdedor (1994)
  • La cruz de San Andrés (1994).
  • Madera de Boj (1999)

Poesia

  • Pisando la dudosa luz del día (1945)
  • Poesía completa (1996)

Ez fikziozkoa

Bidai liburuak

  • Viaje a la Alcarria (1948)
  • Ávila (1952)
  • Del Miño al Bidasoa (1952)
  • Cuaderno del Guadarrama (1952)
  • Judíos, moros y cristianos. Notas de un vagabundaje por Ávila, Segovia y sus tierras (1956)
  • Primer viaje andaluz. Notas de un vagabundaje por Jaén, Córdoba, Sevilla, Huelva y sus tierras (1959)
  • Páginas de geografía errabunda (1965)
  • Viaje al Pirineo de Lérida (1965)
  • Madrid. Calidoscopio callejero, marítimo y campestre de Camilo José Cela para el Reino y Ultramar (1966)
  • Barcelona. Calidoscopio callejero, marítimo y campestre de Camilo José Cela para el Reino y Ultramar (1970)
  • Nuevo viaje a la Alcarria (1986)
  • Galicia (1990)

Sariak

Erreferentziak

  • Artikulu honen edukiaren zati bat Lur hiztegi entziklopedikotik edo Lur entziklopedia tematikotik txertatu zen 2011/12/26 egunean. Egile-eskubideen jabeak, Eusko Jaurlaritzak, hiztegi horiek CC-BY 3.0 lizentziarekin argitaratu ditu, Open Data Euskadi webgunean.

Kanpo estekak

  • Euskarari ekarriak: Camilo José Cela Ekarriak.armiarma.eus
Autoritate kontrola
  • Wikimedia proiektuak
  • Wd Datuak: Q132589
  • Commonscat Multimedia: Camilo José Cela / Q132589

  • Wd Datuak: Q132589
  • Commonscat Multimedia: Camilo José Cela / Q132589


  • i
  • e
  • a
1901–1925
Sully Prudhomme (1901) • Theodor Mommsen (1902) • Bjørnstjerne Bjørnson (1903) • Frédéric Mistral / José Echegaray (1904) • Henryk Sienkiewicz (1905) • Giosuè Carducci (1906) • Rudyard Kipling (1907) • Rudolf Eucken (1908) • Selma Lagerlöf (1909) • Paul Heyse (1910) • Maurice Maeterlinck (1911) • Gerhart Hauptmann (1912) • Rabindranath Tagore (1913) • Romain Rolland (1915) • Verner von Heidenstam (1916) • Karl Gjellerup / Henrik Pontoppidan (1917) • Carl Spitteler (1919) • Knut Hamsun (1920) • Anatole France (1921) • Jacinto Benavente (1922)• W. B. Yeats (1923) • Władysław Reymont (1924) • George Bernard Shaw (1925)
1926–1950
Grazia Deledda (1926) • Henri Bergson (1927) • Sigrid Undset (1928) • Thomas Mann (1929) • Sinclair Lewis (1930) • Erik Axel Karlfeldt (1931) • John Galsworthy (1932) • Ivan Bunin (1933) • Luigi Pirandello (1934) • Eugene O'Neill (1936) • Roger Martin du Gard (1937) • Pearl S. Buck (1938) • Frans Eemil Sillanpää (1939) • Johannes Vilhelm Jensen (1944) • Gabriela Mistral (1945) • Hermann Hesse (1946) • André Gide (1947) • T. S. Eliot (1948) • William Faulkner (1949) • Bertrand Russell (1950)
1951–1975
Pär Lagerkvist (1951) • François Mauriac (1952) • Winston Churchill (1953) • Ernest Hemingway (1954) • Halldór Laxness (1955) • Juan Ramón Jiménez (1956) • Albert Camus (1957) • Boris Pasternak (1958) • Salvatore Quasimodo (1959) • Saint-John Perse (1960) • Ivo Andritx (1961) • John Steinbeck (1962) • Giorgos Seferis (1963) • Jean-Paul Sartre (sariari uko egin zion) (1964) • Mikhail Xolokhov (1965) • Shmuel Yosef Agnon / Nelly Sachs (1966) • Miguel Ángel Asturias (1967) • Yasunari Kawabata (1968) • Samuel Beckett (1969) • Aleksandr Solzhenitsin (1970) • Pablo Neruda (1971) • Heinrich Böll (1972) • Patrick White (1973) • Eyvind Johnson / Harry Martinson (1974) • Eugenio Montale (1975)
1976–2000
Saul Bellow (1976) • Vicente Aleixandre (1977) • Isaac Bashevis Singer (1978) • Odysseas Elytis (1979) • Czesław Miłosz (1980) • Elias Canetti (1981) • Gabriel García Márquez (1982) • William Golding (1983) • Jaroslav Seifert (1984) • Claude Simon (1985) • Wole Soyinka (1986) • Joseph Brodsky (1987) • Nagib Mahfuz (1988) • Camilo José Cela (1989) • Octavio Paz (1990) • Nadine Gordimer (1991) • Derek Walcott (1992) • Toni Morrison (1993)• Kenzaburō Ōe (1994) • Seamus Heaney (1995) • Wisława Szymborska (1996) • Dario Fo (1997) • José Saramago (1998)• Günter Grass (1999) • Gao Xingjian (2000)
2001–egun
V. S. Naipaul (2001) • Imre Kertész (2002) • J. M. Coetzee (2003) • Elfriede Jelinek (2004) • Harold Pinter (2005)Orhan Pamuk (2006) Doris Lessing (2007) • J. M. G. Le Clézio (2008) • Herta Müller (2009)Mario Vargas Llosa (2010) • Tomas Tranströmer (2011) Mo Yan (2012) • Alice Munro (2013) • Patrick Modiano (2014) • Svetlana Aleksievitx (2015) • Bob Dylan (2016) • Kazuo Ishiguro (2017) • Olga Tokarczuk (2018) • Peter Handke (2019) • Louise Glück (2020) • Abdulrazak Gurnah (2021) • Annie Ernaux (2022) • Jon Fosse (2023)
1: Ez zuten eman